Stenåldersungar och stenålderssnabbmat

Postad av ulrika den 23 Mar, 2012 i Råsmart | 1 kommentar »

Jag är en stor förespråkare för stenålderskost. Ibland avfärdas den kostinriktningen som lite ”omodern” men jag förstår inte vad de pratar om… 😉  Och ungarna älskar stenåldersmat. Igår hade vi besök av en mycket grönsaksglad tjej och det har en positiv inverkan på mina ungar – som också vräkte i sig allt ur grönsakslådan i väntan på middagen. Jag blev liksom stående vid diskbänken och snittade paprika, skalade morötter, skar gurkstavar på löpande band. Den lilla grönsakstjejen blev väldigt arg när paprikan tog slut. ”HAR DU NÅGRA BLÅBÄR DÅ??”

En stenåldersunge nöjer sig stekt kyckling efter en grönsaksfrossa till förrätt (sen blev det en HEL DEL frukt till efterrätt, blev stående vid diskbänken igen för att skala kiwi och äpplen på löpande band). Jag HADE kokat pasta för att fjäska lite för vår gäst, men den lämnade stenålderstjejen så klart till soptunnan.

Stenålderskost är rätt och slätt:

Proteinkällor: Kött, fisk, kyckling, ägg och skaldjur.

Fettkällor: Vegetabiliska, som avokado, nötter och frön.

Kolhydrater: Grönsaker, frukt och bär.

Inga spannmål, inga mjölksprodukter (en del kallar lite missvisande kostinriktningar som innehåller komjölk för ”ursprungskost”, men kor har vi inte dragit i spenarna särskilt länge, det är ett modernt och högteknologiskt påhitt! :-)) och inga baljväxter. Jag gillar verkligen baljväxter och äter det mer än gärna. Man måste inte köpa hela konceptet stenålderskost eller slakta mammuten själv bara för att man vill äta företrädesvis ursprungskost. Man kan till exempel bara åka till Köpenhamn och äta stenålderssnabbmat signerad stjärnkocken Thomas Rode!! 

Köpenhamn som redan är överlägset oss på raw food-sidan, med flera raw-caféer, slår oss även i grottmansmat!

WHY DID I MOVE??!

Snälla du, om du funderar på att öppna ett café eller en restaurang – skippa ciabatta och latte! Ge Sverige en stenålderskrog!

 

 

 
 

Björngodis och manipulerande skitungar

Postad av ulrika den 21 Mar, 2012 i Råsmart | Kommentarer inaktiverade för Björngodis och manipulerande skitungar

Har ni sett dom här?

 

 

Små fina godispåsar med jordgubbsremmar (finns flera smaker). Noll crap, och så där lagom sött för både stora och små. Jag hittade dem på vår lilla Konsum, i hälsokosthyllan och de kostade bara 9 spänn per paket, med två ”snurror” i. ”VAR DET BARA TVÅ I???!” som Herman sörjde. Och han brukar alltid var enormt skeptisk till allt som är nytt annars. Mina ungar är ju väldigt bortskämda med hemlagade sötsaker. Fantastiskt, tycker jag. Skittråkigt, tycker dom, som vill ha KÖPTAS (precis som jag ville, när jag var liten och fnyste åt allt hembakt och hemsyltat). Det verkar sitta i själva förpackningen. Att den är kul och färgglad. Så tack för att det finns goda, snygga, barnvänliga, prisvärda och sunda alternativ att köpa ibland!

Vill ni förresten höra historien om hur mina ungar manipulerade stackars farfar att köpa Coca Cola till dem en helt vanlig onsdag? (Jo då, mina barn kan dom också.)

Såhär: Farfar hämtade tre glada ungar hos dagmamman. På väg hem frågade de med sin allra vänligaste stämma om de kunde få varsin liten kola. Javisst, tänkte farfar och såg en liten oskyldig 2-öres smörkola från sin barndom framför sig, typ. Obetydligt, även om morsan är kostnörd. Sekunden efter stod alla tre med varsin flaska Coca Cola i handen och jublade. Farfar gav med sig. Och jag skrattar. Det finns ett värde i att vara övertygande, även om man bara är 2,5 eller 4 eller 5,5. 🙂

 
 

Löparabstinens och (nästan) råsmart födelsedagsdrink!

Postad av ulrika den 19 Mar, 2012 i Råsmart | 5 kommentarer »

Jag har ont i min rygg och det är ju lite surt. Gatorna är torra och fina, JAG VILL SPRINGA!! Det var ett tag sedan och den här gången sitter det lite ettrigare än det brukar. Jag vill bara passa på att reflektera, som jag tror att jag gjort tidigare: Jag förstår varför människor med kronisk smärta lätt blir allt för god vän med för mycket och för osund mat. Råsmarta kokosbollar och gröna smoothies rår liksom inte på belöningssystemet när man inte får in det i en allmänt skönt hälsosam livsstil med träning och rörelse. Usch, säger jag bara. Men det är på väg att släppa, tack och lov, jag kan röra mig rätt obehindrat och hämtar mig så sakteliga. Så jag är tacksam. Och påminner mig om att barmarken finns kvar där även när min rygg blir bättre.

Jag fyllde för övrigt år igår. 38. Många år, mycket att fira! I lördags blev det en kväll på stan med Henrik och tillåt mig fnissa lite när jag ska beställa en lyxig drink fastnar för namnet ”Strawberry basil smash”. Krossad is, vodka, jordgubbar, basilika och lite ekologisk (!) agavenektar. Hur kul som helst, man kan vara nästan råsmart även i baren nu, alltså!

 
 

Postad av ulrika den 16 Mar, 2012 i Råsmart | Kommentarer inaktiverade för

När jag började äta smoothies till frukost för ett par år sedan, var det starten på något helt nytt. Det finns få saker som varit så avgörande för min energi och lust att göra sunda val som smoothies. Så när mjölken rök ur Hugos liv, och smoothiesarna gjordes av havremjölk, massor av bär, frukt, kokos- eller linfröolja, protein i form av proteinpulver, ägg eller nötter – så insåg jag för första gången att mat kan vara sund OCH god. Att ”nyttigt” inte var en uppoffring.

Men jag har sansat mig. Jag är inte riktigt lika tokförälskad i mina smoothies längre.  Speciellt inte vintertid. Men nu är det vår. Jag har en ny maskin (!) så jag är lite nyförälskad igen…! Så i morse såg frukosten ut såhär:

Och det är få saker som får mig att må så bra: En smoothie toppad med goji och kakaonibs. En kopp grönt te till det. Hedda slukade allt, mest för att det passade så bra till hennes kläder (hon gillar mest PROTEIN i alla former fortfarande, slevade till exempel i sig rent proteinpulver medan jag mixade. Vad säger man…)

 
 

Rostade russin smakar grisöga

Postad av ulrika den 15 Mar, 2012 i Råsmart | Kommentarer inaktiverade för Rostade russin smakar grisöga

Häromdagen så gjorde jag müslibars i ugnen, ett experiment som inte blev så bra (hm…). Men som bonus upptäckte jag ett nytt favoritgodis: Rostade russin! Ganska konstigt godis, men väldigt gott.

 

Sega, mustiga och alldeles underbara. Eller som Hugo sa: ”Smakar som grisöga!” (Det vill säga på pepparkaksgrisarna!)

Ungefär så här:

1 näve russin i en ugnsfast form. Ugnen på 150 grader. In med russin i ugnen i cirka 30 minuter. De ska liksom svälla upp lite, och sen när de kallnar blir de sega som vingummin. Kom lördag!!!! Godis är gott!

 
 
Vi använder cookies för att din upplevelse av webbplatsen ska bli bättre. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du våra cookies. Läs mer | OK